why should i not

Kom just ut ur duschen efter att ha varit ute och sprungit ett varv runt spåret.
Och jag skojar inte, efter att ha sett Kick Ass så masade jag mig upp och for ut & sprang.
Min kondition är inte på topp precis, men jag ska träna upp den.
Jag ska försöka göra det här med springandet till en vana.
Men tro mig, det är nästan omöjligt att göra det till en vana för mig.
Jag har ingen motivation alls. Även fast det kändes rätt bra att springa där.
Och sen mötte jag även en tant som log så fånigt mot mig att jag började skratta så mycket,
så jag var tvungen att stanna mitt i springandet. Hahaha.
Förresten, min recension om filmen Kick Ass? Den var asbra.
Lite rå och halvhemsk eftersom jag inte är nåt stort fan av blod menmen.
Bra var den och jag fick mig några skratt.
Är det bara jag som känner mig fånig om man ser nåt på tv eller liknande och börjar asgarva?
Helt för sig själv sitter man där och skrattar högt och nånting.
För varje gång efter mina ensamma skrattanfall skäms jag, jag skäms över mig själv.
För vem? För mig själv. Asså nä, jag säger ju det. Jag är inte normal. Jösses..
Men nu ska jag sätta igång tekokaren och gå & torka håret.
Sen kanske jag kan ta en liten powernap? För jag är riktigt slut nu.
Men nu ska jag gå. Vi hörs.

<3 / jasmin, little house.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0